Föreställningsprogram
Köp programmet i samband med biljettköp och hämta sedan ut det på plats. I priset ingår även en digital utgåva. Vi mejlar information och en länk till dig när programmet finns tillgängligt digitalt, vanligtvis några dagar före premiär.
Programmen säljs även i våra caféer och garderober. Köper du programmet på plats finns en qr-kod i programhäftet som leder till den digitala utgåvan.
Nedan finns ett utdrag ur föreställningsprogrammet till Friskytten. Vill du läsa hela artikeln, sätta dig in i regissörens tankar, fördjupa dig i musiken och få en inblick i kostymarbetet, köp gärna programmet!
Pris: 80 kr
Friskytten – romantikens portalverk
Webers Friskytten (1821) räknas som startskottet för den romantiska operan. Här belyser dramaturgen Göran Gademan verkets estetik, idéinnehåll och historiska betydelse.
Få operor har varit så betydelsefulla för operahistorien som Webers Friskytten – verket markerar genombrottet för hela den romantiska operan. Beethovens Fidelio, några år tidigare, kan ses som en föregångare, även om den knappast är romantisk i samma bemärkelser som Webers opera.
Carl Maria von Weber föddes 1786 och växte upp nära den danska gränsen i en skådespelarfamilj som kom att turnera i Bayern. Han var kusin till Mozarts maka Constanze, men de tycks inte ha haft kontakt. Den unge Weber visade tidigt musikalisk begåvning – redan som trettonåring skrev han sin första opera. Liksom många andra tonsättare tog han sig sedan fram genom kapellmästaruppdrag vid olika operahus, för vilka han skrev mindre operor och skådespelsmusik, bland annat sångspelet Abu Hassan (1811). Efter Friskytten komponerade han ytterligare två operor, Euryanthe (1823) och Oberon (1826), innan han dog i tuberkulos, inte ens 40 år gammal.
En spöklik opera
Idén till Friskytten ruvade Weber på i över tio år. Berättelsen fann han i Johann August Apels och Friedrich Launs Gespensterbuch (Spökboken), som innehöll skräckinriktade sagor. Först när han blivit kapellmästare vid operan i Dresden 1817 – och mött dramatikern Friedrich Kind, som åtog sig att skriva librettot – tog komponerandet fart.
Operan hade flera arbetsnamn, Der Probeschuss (Provskottet), Die Jägerbraut (Jägarbruden), innan den fick titeln Der Freischütz (Friskytten). Weber var då 31 år gammal och hyste förhoppningar om att få verket uppfört i Dresden, men fick avslag – där föredrog man italiensk opera. I stället fick Friskytten inviga det ombyggda Schauspielhaus i Berlin – nota bene inte det kejserliga operahuset, utan det mer progressiva skådespelshuset. Premiären 1821 blev en sensationell framgång som väckte genklang över hela Europa; inom tio år hade operan översatts till hela nio språk.
Flera faktorer bidrog till att Friskytten blev den mest spelade tyska operan under första halvan av 1800-talet. Romantiska tendenser, som tidigare bara kunnat anas, blommar fullt ut i Friskytten: här möter vi skräckromantik, nationalism, en romantiskt vacklande hjälte, det mystiska undermedvetna, en kvinnas frälsande kärlek, musikaliska erinringsmotiv, komisk kontrast i Ännchens roll och ett helt nytt tonspråk. Operan blev också en triumf för den tyska operan över den italienska: Weber ”segrade” i popularitet över den italienske tonsättaren Spontini, som operahuset i Dresden hade föredragit. Efter att tidigare ha legat i kölvattnet av den europeiska operahistorien kom nu initiativet tveklöst från det ännu inte enade Tyskland – liksom hela den romantiska rörelsen. Bara två år senare skrevs den första genomkomponerade tyska operan, det vill säga en opera utan talad dialog.
